Från digital oro till digital trygghet. Hur gör man för att stötta barn som möter till exempel näthat eller plötsligt och oväntat ser svåra saker på internet? Catarina Nylund och David Sandberg Hjelm från Bris ger råd och berättar vad barn själva efterlyser. Det handlar framför allt om att lyssna och att lyssna noga. UR.

Lärares roll i en digitaliserad värld. Vilka är de viktigaste aspekterna av digitaliseringen och AI:s intåg i skolan när lärare får välja? Utifrån en medlemsundersökning bland Sveriges lärare diskuteras här frågor som lärare själva har pekat ut. Det gäller bland annat fusk med hjälp av AI och ogenomtänkta investeringar i tekniska system. UR.

Spar tid och bli mer kreativ med AI. Hur kan lärare förändra lektionerna med hjälp av AI-verktyg? Gymnasieläraren Mats Larsnäs berättar om ett antal konkreta verktyg och exempel från sin egen undervisning. Det rör sig om allt från ett VR-projekt som hjälper elever som har svårt att tala högt i klassrummet till rollspel om händelserna i Ådalen 1931. UR.

Läromedlets roll i läskrisen. Klyftan mellan de barn som läser lite, eller inget, och de som läser mycket ökar. Hur kan man se till att alla barn, oavsett förutsättningar, lär sig läsa och vilken roll spelar läromedel i det arbetet? Ett samtal om att använda de möjligheter som finns i skolan och om att undervisning är viktigare än elevernas motivation. UR.

Det meningsfulla klassrummet. Skolan måste vara hanterbar och begriplig för eleverna. Men den måste framför allt vara meningsfull. Det menar läraren Maria Wiman, som ger konkreta exempel från sin egen undervisning om hur hon arbetar för att låta meningsfullheten genomsyra undervisningen. Inom ramen för läroplanen finns möjligheten att göra spännande, coola saker, säger hon. UR.

Lärande i en digitaliserad värld. Hur utformar man bäst undervisning med digital teknik och hur har andra lärare gjort? Malin Frykman, innovationsledare på Innovitaskolan, och Patricia Diaz, doktorand inom lärarutbildning och digitalisering, tar upp vikten av att tekniken verkligen ska stötta kursmål och pedagogiska strategier, liksom några konkreta exempel på användning av digital teknik. UR.

Utbildning – det starkaste skyddet mot ett liv i utanförskap. Att gå i förskola, att klara av skolan och att gå ut gymnasiet är viktiga faktorer för att undvika att hamna snett senare i livet. Daniel Eskilson, biträdande utbildningsdirektör, och Gülbahar Saritas, lärare i arbetsgruppen Uppsam, berättar om hur man gör i Uppsala. UR.

Det meningsfulla klassrummet. Skolan måste vara hanterbar och begriplig för eleverna. Men den måste framför allt vara meningsfull. Det menar läraren Maria Wiman, som ger konkreta exempel från sin egen undervisning om hur hon arbetar för att låta meningsfullheten genomsyra undervisningen. Inom ramen för läroplanen finns möjligheten att göra spännande, coola saker, säger hon. UR.

AI och skolan - en blick mot framtiden. Vad betyder dagens och morgondagens AI-teknik för skolan? Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket, diskuterar de AI-system som utvecklas i rasande fart. Han fördjupar sig speciellt i två exempel på hur skolan påverkas: lärbottar och AI som hinder för lärande. UR.

Från digital oro till digital trygghet. Hur gör man för att stötta barn som möter till exempel näthat eller plötsligt och oväntat ser svåra saker på internet? Catarina Nylund och David Sandberg Hjelm från Bris ger råd och berättar vad barn själva efterlyser. Det handlar framför allt om att lyssna och att lyssna noga. UR.

Lärares roll i en digitaliserad värld. Vilka är de viktigaste aspekterna av digitaliseringen och AI:s intåg i skolan när lärare får välja? Utifrån en medlemsundersökning bland Sveriges lärare diskuteras här frågor som lärare själva har pekat ut. Det gäller bland annat fusk med hjälp av AI och ogenomtänkta investeringar i tekniska system. UR.

Utbildning – det starkaste skyddet mot ett liv i utanförskap. Att gå i förskola, att klara av skolan och att gå ut gymnasiet är viktiga faktorer för att undvika att hamna snett senare i livet. Daniel Eskilson, biträdande utbildningsdirektör, och Gülbahar Saritas, lärare i arbetsgruppen Uppsam, berättar om hur man gör i Uppsala. UR.

Spar tid och bli mer kreativ med AI. Hur kan lärare förändra lektionerna med hjälp av AI-verktyg? Gymnasieläraren Mats Larsnäs berättar om ett antal konkreta verktyg och exempel från sin egen undervisning. Det rör sig om allt från ett VR-projekt som hjälper elever som har svårt att tala högt i klassrummet till rollspel om händelserna i Ådalen 1931. UR.

Läromedlets roll i läskrisen. Klyftan mellan de barn som läser lite, eller inget, och de som läser mycket ökar. Hur kan man se till att alla barn, oavsett förutsättningar, lär sig läsa och vilken roll spelar läromedel i det arbetet? Ett samtal om att använda de möjligheter som finns i skolan och om att undervisning är viktigare än elevernas motivation. UR.

Lärande i en digitaliserad värld. Hur utformar man bäst undervisning med digital teknik och hur har andra lärare gjort? Malin Frykman, innovationsledare på Innovitaskolan, och Patricia Diaz, doktorand inom lärarutbildning och digitalisering, tar upp vikten av att tekniken verkligen ska stötta kursmål och pedagogiska strategier, liksom några konkreta exempel på användning av digital teknik. UR.

AI och skolan - en blick mot framtiden. Vad betyder dagens och morgondagens AI-teknik för skolan? Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket, diskuterar de AI-system som utvecklas i rasande fart. Han fördjupar sig speciellt i två exempel på hur skolan påverkas: lärbottar och AI som hinder för lärande. UR.

Lärande i en digitaliserad värld. Hur utformar man bäst undervisning med digital teknik och hur har andra lärare gjort? Malin Frykman, innovationsledare på Innovitaskolan, och Patricia Diaz, doktorand inom lärarutbildning och digitalisering, tar upp vikten av att tekniken verkligen ska stötta kursmål och pedagogiska strategier, liksom några konkreta exempel på användning av digital teknik. UR.

Från digital oro till digital trygghet. Hur gör man för att stötta barn som möter till exempel näthat eller plötsligt och oväntat ser svåra saker på internet? Catarina Nylund och David Sandberg Hjelm från Bris ger råd och berättar vad barn själva efterlyser. Det handlar framför allt om att lyssna och att lyssna noga. UR.

Det meningsfulla klassrummet. Skolan måste vara hanterbar och begriplig för eleverna. Men den måste framför allt vara meningsfull. Det menar läraren Maria Wiman, som ger konkreta exempel från sin egen undervisning om hur hon arbetar för att låta meningsfullheten genomsyra undervisningen. Inom ramen för läroplanen finns möjligheten att göra spännande, coola saker, säger hon. UR.

Lärares roll i en digitaliserad värld. Vilka är de viktigaste aspekterna av digitaliseringen och AI:s intåg i skolan när lärare får välja? Utifrån en medlemsundersökning bland Sveriges lärare diskuteras här frågor som lärare själva har pekat ut. Det gäller bland annat fusk med hjälp av AI och ogenomtänkta investeringar i tekniska system. UR.

Utbildning – det starkaste skyddet mot ett liv i utanförskap. Att gå i förskola, att klara av skolan och att gå ut gymnasiet är viktiga faktorer för att undvika att hamna snett senare i livet. Daniel Eskilson, biträdande utbildningsdirektör, och Gülbahar Saritas, lärare i arbetsgruppen Uppsam, berättar om hur man gör i Uppsala. UR.

Spar tid och bli mer kreativ med AI. Hur kan lärare förändra lektionerna med hjälp av AI-verktyg? Gymnasieläraren Mats Larsnäs berättar om ett antal konkreta verktyg och exempel från sin egen undervisning. Det rör sig om allt från ett VR-projekt som hjälper elever som har svårt att tala högt i klassrummet till rollspel om händelserna i Ådalen 1931. UR.

Läromedlets roll i läskrisen. Klyftan mellan de barn som läser lite, eller inget, och de som läser mycket ökar. Hur kan man se till att alla barn, oavsett förutsättningar, lär sig läsa och vilken roll spelar läromedel i det arbetet? Ett samtal om att använda de möjligheter som finns i skolan och om att undervisning är viktigare än elevernas motivation. UR.

AI och skolan - en blick mot framtiden. Vad betyder dagens och morgondagens AI-teknik för skolan? Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket, diskuterar de AI-system som utvecklas i rasande fart. Han fördjupar sig speciellt i två exempel på hur skolan påverkas: lärbottar och AI som hinder för lärande. UR.

Det meningsfulla klassrummet. Skolan måste vara hanterbar och begriplig för eleverna. Men den måste framför allt vara meningsfull. Det menar läraren Maria Wiman, som ger konkreta exempel från sin egen undervisning om hur hon arbetar för att låta meningsfullheten genomsyra undervisningen. Inom ramen för läroplanen finns möjligheten att göra spännande, coola saker, säger hon. UR.

Lärande i en digitaliserad värld. Hur utformar man bäst undervisning med digital teknik och hur har andra lärare gjort? Malin Frykman, innovationsledare på Innovitaskolan, och Patricia Diaz, doktorand inom lärarutbildning och digitalisering, tar upp vikten av att tekniken verkligen ska stötta kursmål och pedagogiska strategier, liksom några konkreta exempel på användning av digital teknik. UR.

Utbildning – det starkaste skyddet mot ett liv i utanförskap. Att gå i förskola, att klara av skolan och att gå ut gymnasiet är viktiga faktorer för att undvika att hamna snett senare i livet. Daniel Eskilson, biträdande utbildningsdirektör, och Gülbahar Saritas, lärare i arbetsgruppen Uppsam, berättar om hur man gör i Uppsala. UR.

Spar tid och bli mer kreativ med AI. Hur kan lärare förändra lektionerna med hjälp av AI-verktyg? Gymnasieläraren Mats Larsnäs berättar om ett antal konkreta verktyg och exempel från sin egen undervisning. Det rör sig om allt från ett VR-projekt som hjälper elever som har svårt att tala högt i klassrummet till rollspel om händelserna i Ådalen 1931. UR.

Från digital oro till digital trygghet. Hur gör man för att stötta barn som möter till exempel näthat eller plötsligt och oväntat ser svåra saker på internet? Catarina Nylund och David Sandberg Hjelm från Bris ger råd och berättar vad barn själva efterlyser. Det handlar framför allt om att lyssna och att lyssna noga. UR.

Lärares roll i en digitaliserad värld. Vilka är de viktigaste aspekterna av digitaliseringen och AI:s intåg i skolan när lärare får välja? Utifrån en medlemsundersökning bland Sveriges lärare diskuteras här frågor som lärare själva har pekat ut. Det gäller bland annat fusk med hjälp av AI och ogenomtänkta investeringar i tekniska system. UR.

Läromedlets roll i läskrisen. Klyftan mellan de barn som läser lite, eller inget, och de som läser mycket ökar. Hur kan man se till att alla barn, oavsett förutsättningar, lär sig läsa och vilken roll spelar läromedel i det arbetet? Ett samtal om att använda de möjligheter som finns i skolan och om att undervisning är viktigare än elevernas motivation. UR.

AI och skolan - en blick mot framtiden. Vad betyder dagens och morgondagens AI-teknik för skolan? Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket, diskuterar de AI-system som utvecklas i rasande fart. Han fördjupar sig speciellt i två exempel på hur skolan påverkas: lärbottar och AI som hinder för lärande. UR.